Resa 2004-2005

Min resa från Istanbul till Sri Lanka, och en del om tiden där

onsdag, november 03, 2004

Iran

Iran ar ett markligt land. Folk ar otroligt gastvanliga, hjalpsamma och nyfikna. Manga kommer fram for att vaxla nagra ord, fraga om jag behover hjalp eller bjuda hem mig. Bland de mer anmarkningsvarda handelserna var en man jag satt brevid pa bussen. Vi skulle av pa samma stalle och han var mkt ledsen over att han inte kunde erbjuda mig lunch (eftersom det ar Ramadan och alla matstallen ar stangda). Han fann sig dock, tog med mig till en kiosk, kopte ett par jucie, ett par paket kex och ett par muffins till mig. Darefter tog han mig till busstationen, jag skulle namligen byta buss, dar insisterade han pa att fa betala min biljett!

Jag blev ocksa hembjuden till ett par studenter i Teheran. De bodde fem stycken pa golvet i samma rum vilket tydligen ar standard bland iranska studenter, men havdade att vanskapen var det viktigaste. De bjod pa en god smorgas och ett speciellt kaffebrod med mkt honung, nagot som ats mycket under Ramadans kvallar.

Dessa studenter och andra unga jag pratat med pa thehus och sa har hittills gett en ganska enhetlig bild av deras syn pa Iran och vastvarlden. Visst ar man emot regimen och skulle garna ha demokrati men a andra sidan skulle de inte andra sa jattemycket om de fick chansen. Konservatismen ar sa stark att bibelbaltet i USA framstar som progressivt i jamforelse. Jag chockar dem valdigt mycket nar jag sager att jag inte ar religos, har bott tillsammans med min flickvan under ett antal ar och for tillfallet inte har nagot jobb utan lever pa min flickvan. Jag tvekar naturligtvis inte att spetsa till det sa alla vill nu ha en svensk flickvan! Om ni tycker att det verkar farligt att provocera pa det har sattet sa gor jag det naturligtvis bara till folk som jag pratat med ett tag. Jag skulle dessutom vilja utnamna Iran till ett av varldens sakraste lander. Peppar peppar...

Nar jag berattade att det ar vanligt att svenska par lever tillsammans utan att vara gifta, ibland hela livet fick jag fragan : Men hur far ni i sa fall barn i Sverige? Pa fullt allvar alltsa! Andra killar i tjugoarsaldern forklarar allvarligt for mig att visst skulle det vara trevligt om det inte var forbjudet att traffa tjejer, men a andra sidan ser man ju vad forlorade "family values" har inneburit for europeisk demografi. (minskande folkmangd) Tjenare! Finns det ingen omoral i det har landet?!

I ovrigt har man hyfsat intressanta samtal. De ger en nagotsanar nyanserad bild av USA, det har visat sig att Storbritanien ar samre omtyckt pa grund av dess koloniala historia. Intressant. Vissa samtal kommer dock in pa Israel. Da ar det kort. Kommentarer som: Judarna har infiltrerat alla landers regeringar och Bush kommer att vinna for att judarna kommer att fuska i Florida ar exempel pa kommentarer jag fatt fran annars sansade personer. Otroligt. Jag har forsiktigt papekat att visst har Israel ett starkt stod av US och visst kanske europa sarbehandlar dem pga gammalt daligt samvete, men att havda att 5 miljoner israeler skulle kunna rycka at sig makt over hela varlden medan X antal 100 miljoner araber/perser/turkar bara har statt dar handfallna maste ju i sa fall tyda pa att judarna ar ett totalt overlagset folkslag. Detta har inte kommenterats. En av varldens basta filmrepliker som ar applicerbar i det har sammanhanget kommer fran Trainspotting. Killarna som ar skottar snackar om engelsman. En av dem konstaterar att "the english are wankers" Hans nagot mer klartankte kamrat konstaterar att visst ar de wankers, men "we're even worse, 'cause we were coloniesed by the wankers!" Ett synsatt som fler borde ta till sig. All sjalvkritik ska uppmuntras.

Pa gatorna i Iran finns gott om propaganda mot USA och Israel. Bilder pa frihetsgudinnan som dodskalle med texten "The world without the US" forekommer flitigt. Vad det star pa farsi bredvid den engelska texten vagar jag inte ens tanka pa. I Teheran var flera hoga huskroppar helt malade med motiv forestallande Israeliska soldater som dodade (muslimska) barn.

I Esfahan dar jag befinner mig nu finns en liten Armenisk grupp. De ar ca 10 000 och bor i ett speciellt kvarter. De ar kristna. Igar knallade jag runt lite dar for jag tankte att dar kanske mankunde fa nagot att ata. Icke. Att ata (och bara sloja) ar enligt lag forbjudet far alla irans medborgare, oavsett religon. Jag kom i samsprak med ett par armenier som inte skradde orden om mot regeringen och majoritetsfolket. Inte for att de kunde sa mkt engelska, men de kunde iaf saga saker som Christians - good people, muslims - bad people, och samtidigt som de mattade slag i luften "armenian boys (slag i luften) - muslim boys, he he he!. Detta mote med kristenheten gjorde mig val inte sa mkt stoltare over var religon direkt... Om det ar nagra som har ratt att vara lite putta pa muslimerna sa ar det dock armenierna. Det folkmord turkarna genomforde pa dem under 20-talet far Al Quaidas harjningar att likna en latt forkylning. Siffrorna ar som vanlig osakra i sadana har sammanhang, men troligtvis dodades ca 1.5 miljoner armenier i ostra Turkiet.

2 Comments:

Skicka en kommentar

<< Home